Impuls-toyota

Eftertänksamhetens kranka blekhet, självrannsakelsens nakna spegelbild och allt vad det nu heter, lyste mig i ansiktet i förmiddags. Efter att ha bloggat om Nuttefredriks impulsköp av en 360 för 6000 kr, slog det mig att yours truly själv har ett impulsköp av betydligt tyngre slag i sitt förflutna.
Vi talar om en Toyota Celica sportmodell (en kyckliggul sådan) med GT-ratt, rallystol och - där baksätet normalt sitter - en stereoanläggning med subbar och woofar nog för att driva hela bilen framåt helt utan hjälp från någon motor.
Denna machodröm impulsköpte minsann undertecknad för 25 000 kronor (av Leksands Sparbanks pengar) vid 18 års ålder och, skulle det visa sig, med två år kvar till dess att jag ens skulle få körkort...
Gud var nådig även på den tiden, och denna listtoppare bland impulsköp fick tack och lov inga allvarliga konsekvenser för mitt fortsatta liv. En god vän lånade och totalkvaddade min kycklinggula värstingbil på motorvägen mellan Hedemora och Avesta, och blev sedan en ännu bättre vän eftersom försäkringsbolaget i sin godhet betalade ut mer pengar för bilen än den i ärlighetens namn var värd och belånad för.
Sensmoralen av detta ska nu inte vara att det lönar sig att impulsköpa kyckliggula bilar vid arton års ålder, för belopp som motsvarar ens årsinkomst, utan istället att det vid jämförelse inte är jättebigdeal att då och då skaffa sig en värstingspelkonsoll som man visserligen inte hade tänkt skaffa sig dagen innan.
Spela därmed i frid, Nuttefredrik, och ha en god jul.
Det sistnämnda gäller för övrigt er alla, underbara människor och uppskattade bloggbesökare.