En studie i svensk jul-patetism

Efter besöket i Birmingham - julstämningens okrönta Jerusalem - innebar det ett antiklimax av gigantiska mått för mina upplivade julnerver att återvända till Svea rikes sekulariserade verklighet. Dagens korta promenad från kontor till lunchställe och tillbaka innebar, bara den, en gruvlig påminnelse om att snar reformation är nödvändig och att den borgeliga regeringen har mer gråsossementalitet att städa bort när det gäller svenskens förmåga att fira, och inte minst då jul, än någon av oss kunde ana.
Bara en enda titt på den ledsna "girlangen" över Dragarbrunnsgatan räcker.
Alla på en gång nu då: "Nu är det jul igen, ja nu är...det..."
Nähä.


Fjellstedska skolan. Glimmande bågar i alla Guds hus, var det. Åtminstone i ett helt fönster.
WOWasså, Fjellstedska! WOWasså!


St Olofsgatan anno december 2006. Man verkligen känner ju bjällrorna klinga, eller hur?
Birminghams stads julansvarige - det är dags för en akut utryckning! Med elchocksutrustning!


Julstämning á la Stadsarkivet. Man har slagit på stort och pimpar sin sosse-skylt med lite platsgranris från Brantings tid.
WOWasså, Stadsarkivet! WOWasså!


Men hemma hos Lundqvist's - där, DÄR finns i sanning julen och dess stämning! O lycka!